Sprickor i fasaden: orsaker, risker och åtgärder

Sprickor i en fasad väcker ofta oro – med rätta i vissa fall, men långt ifrån alltid. Skillnaden ligger i sprickans typ, storlek och vad som orsakat den.

Vanliga typer av sprickor

Krackelering (fina, ytliga sprickor)

Ett nätverk av mycket tunna sprickor i färgskiktet är oftast ett tecken på ålder i ytbehandlingen, inte en strukturell skada – men bör ändå åtgärdas innan fukt hinner tränga in genom dem.

Raka, smala sprickor

Kan uppstå av materialets naturliga rörelser vid temperaturväxlingar. Vanligtvis mindre allvarligt, men bör tätas för att förhindra fuktinträngning.

Breda eller diagonala sprickor

Kan indikera sättningar i grunden eller andra strukturella rörelser i byggnaden och bör alltid bedömas närmare, gärna i samband med en bredare besiktning.

Riskerna med att vänta

Även en till synes liten spricka fungerar som en väg in för regnvatten. Över tid kan det leda till de fuktskador vi beskriver i vår artikel om tidiga tecken på fuktskador i fasaden – och i förlängningen till en betydligt större och dyrare åtgärd.

Så åtgärdas sprickor

Mindre sprickor kan ofta lagas punktvis, medan mer omfattande sprickbildning kan vara ett tecken på att en fullständig fasadrenovering är mer kostnadseffektiv än upprepade punktinsatser. Se vår guide till fasadrenovering för skillnaden.

Skiljer det sig mellan material?

Ja – putsfasader och träfasader spricker av olika anledningar och kräver olika åtgärder. Se vår jämförelse putsfasad eller träfasad för underhållsskillnaderna.

Osäker på vad din spricka betyder?

Det säkraste sättet att veta är en besiktning på plats. Begär en kostnadsfri bedömning så får du ett ärligt svar om vad som faktiskt behöver göras.

Granskad av: [ADD M2 EXPERT COMMENT/NAME] · Senast uppdaterad: [ANGE DATUM VID PUBLICERING]